Dataskyddsförordningen gäller för all personuppgiftsbehandling, vilket även innefattar personuppgiftshantering i bild. Dataskyddsförordningen är en EU-rättsakt och gäller framför svensk lag.

Kamerabevakningslagen är en kompletterande svensk nationell lagstiftning och gäller för dig som kamerabevakar i Sverige. Kamerabevakningslagen ställer bl.a. krav på tystnadsplikt avseende det inspelade materialet och förhandlingsskyldighet för arbetsgivare innan bevakningskameror sätts upp. I det fall den som kamerabevakar gör det på en plats dit allmänheten har tillträde och är en myndighet (eller utför en uppgift av allmänt intresse) krävs dessutom tillstånd enligt kamerabevakningslagen. Oavsett om kamerabevakningen kräver tillstånd eller inte så ska reglerna om personuppgiftsbehandling i dataskyddsförordningen alltid följas.

När ni kamerabevakar människor innebär det att ni behandlar personuppgifter. Därför måste ni alltid följa dataskyddsförordningen när ni filmar människor. Nedan följer en summering av vad som är viktigt att tänka på för att leva upp till kraven i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

Behandla för berättigade ändamål
Personuppgifter får bara samlas in för "särskilda uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål" säger dataskyddsförordningen. Detta betyder att ni – efter att ha samlat in personuppgifter för ett syfte - inte senare kan använda dessa för helt andra syften. T.ex. kan ni inte filma er butik för att förhindra snatteri, vilket är ett berättigat ändamål, och sen använda övervakningsfilmen för att se hur lång tid expediten gick på lunchrast, (vilket i sig inte heller är ett berättigat ändamål).

Identifiera er rättsliga grund
Man måste också ha stöd i dataskyddsförordningen för sin behandling. Detta kallas att ha en rättslig grund för behandlingen.
Läs mer om rättsliga grunder här.

I det ni som bedriver bevakningen utför en uppgift av allmänt intresse måste ni ha ett tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten om ni ska bevaka en plats dit allmänheten har tillträde.

Informera mera
När ni behandlar personuppgifter, vilket ni gör om ni filmar någon, måste ni informera personen i fråga att ni behandlar dennes personuppgifter. Ni måste bl.a. sätta upp en skylt som tydligt informerar om att ni bedriver bevakning och kontaktuppgifter till er som bevakar.
Läs mer om vilken information ni måste lämna när ni kamerabevakar här.

Spara mindre
En viktig regel i förordningen är att man inte får spara personuppgifter längre än vad som är nödvändigt. Hur länge det är nödvändigt att spara personuppgifterna beror på vad ni behöver personuppgifterna till, d.v.s. vilket som är ert identifierade syfte med behandlingen. Det är även viktigt att ni bara bevakar den yta som ni måste filma med hänsyn till ändamålet. Om ni exempelvis vill bevaka en kassalinje vid en snabbmatsrestaurang för att förhindra och utreda rån ska ni begränsa kamerans upptagningsområde till just kassalinjen, och inte filma sittande gäster på restaurangen. Fundera över om ni behöver kunna se alla ytor som syns på bilden. Om inte, så kan bilden exempelvis maskas för att alltså begränsa personuppgiftsbehandlingen.

Se över säkerheten
Tänk på att skydda personuppgifterna som ni hanterar, så att de inte stjäls eller oavsiktligt raderas eller ändras. I det innefattar även att begränsa de som hos er har tillgång till uppgifterna. Som tumregel kan sägas att kraven på säkerheten ökar i takt med hur pass känsliga personuppgifter man behandlar.

Myndighet eller uppgift av allmänt intresse – sök tillstånd!
Om ni som bedriver bevakningen är en myndighet eller utför en uppgift av allmänt intresse och bevakar en plats dit allmänheten har tillträde så måste ni ansöka om tillstånd.

Förhandla med facket
Var uppmärksam på de bestämmelser som finns i 11-14§§ MBL avseende arbetsgivares förhandlingsskyldighet med facket.

Tystnadsplikt
All information som man får reda på i anledningen av kamerabevakningen är belagd med tystnadsplikt.

När det gäller privatpersoners kameror kan de ibland undantas på grund av det så kallade privatundantaget i kamerabevakningslagen respektive dataskyddsförordningen. I sådana fall behöver privatpersonen inte ta hänsyn till reglerna i kamerabevakningslagen eller dataskyddsförordningen. Lagarna gäller helt enkelt inte. Detta förutsätter dock:

att kameran inte fångar en plats dit allmänheten har tillträde

att du bevakar i egenskap av privatperson, och

att bevakningen bedrivs som ett led i en verksamhet av rent privat natur.

För att kunna bedöma om bevakningen är en verksamhet av rent privat natur är platsen och avsikten med bevakningen centrala faktorer. Kamerabevakning inne i en privatbostad som bedrivs av den som bor där bör normalt anses vara en verksamhet av rent privat natur. Även bevakning av andra privata byggnader än privatbostäder, till exempel garage, förråd, sjöbodar och viss tomtmark som bedrivs av innehavaren, omfattas av undantaget under förutsättning att byggnaderna inte används i näringsverksamhet. Detsamma gäller privatägda bilar och båtar så länge kameran endast fångar insidan av fordonet. Kamerabevakar en privatperson utanför sin direkta privata sfär så ska däremot dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen tillämpas. Likaså om privatpersonen har för avsikt att sprida bevakningsmaterialet till en vidare krets, exempelvis på Internet.

I dag är det vanligt förekommande att kameror i en privatbostad är kopplade till en larmcentral (hemlarm). Även sådana kameror faller utanför dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen under förutsättning att undantaget för privat kamerabevakning är tillämpligt.

Är ni en privat verksamhet som inte behöver tillstånd till kamerabevakning är det troligt att ni måste basera er kamerabevakning på en intresseavvägning. Det krävs då att behandlingen är nödvändig för ett berättigat intresse och att den bevakade personens intresse av skydd för sina personuppgifter inte väger tyngre än det berättigade intresset. En tumregel är att den som fick kamerabevaka enligt den gamla kameraövervakningslagen även får kamerabevaka med stöd av en intresseavvägning.

Ett berättigat intresse kan t.ex. vara bevakning för säkerhet och brottsförebyggande ändamål. Detta intresse måste ställas mot intresset att inte bli filmad hos den som blir föremål för bevakningen. Intresset att inte bli filmad kan variera beroende på vilken plats kameran filmar. Ni bör även utgå från vad den registrerade rimligen kan förvänta sig på den platsen som kameran filmar.

Bedriver ni en butik och vill filma den öppna butiksytan i syfte att förhindra och utreda snatteri väger ert intresse tyngre än kundens intresse av att inte bli filmad. Däremot väger inte ert intresse tyngre än kundens intresse av att exempelvis inte bli filmad inne i butikens omklädningsrum.

Myndigheter får aldrig kamerabevaka med stöd av en intresseavvägning när de ägnar sig åt myndighetsutövning. Sådan kamerabevakning ska istället ske med stöd av artikel 6.1 e).

Integritetsskyddsmyndigheten kan besluta att ett företag eller, i förekommande fall, en privatperson som bryter mot reglerna i dataskyddsförordningen ska betala en administrativ sanktionsavgift. Avgiften kan som mest vara 20 miljoner euro eller fyra procent av bolagets globala årsomsättning, beroende på vilket belopp som är högst. För de något mindre allvarliga överträdelserna gäller ett maxbelopp på 10 miljoner euro eller 2 procent av den globala årsomsättningen. Det blir förmodligen inte vanligt att Integritetsskyddsmyndigheten dömer ut maximala sanktionsavgifter.

Hur hög sanktionsavgiften blir beror dels på vilken bestämmelse överträdelsen gäller, dels på omständigheterna i det enskilda fallet. Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att titta på hur allvarlig överträdelsen är, hur stor skada som skett, om det är fråga om känsliga personuppgifter, om det rör sig om upprepade överträdelser och om överträdelsen är avsiktlig. Integritetsskyddsmyndigheten ska se till att en eventuell sanktionsavgift är effektiv, proportionerlig och avskräckande. Därför kan även exempelvis organisationens storlek ha betydelse.

I Sverige kan även myndigheter påföras sanktionsavgifter. För mindre allvarliga överträdelser ska avgiften uppgå till högst 5 miljoner kronor och för allvarligare överträdelser till högst 10 miljoner kronor.

Integritetsskyddsmyndigheten kan även utfärda varningar om en planerad behandling av personuppgifter sannolikt kommer att bryta mot bestämmelserna i förordningen. Integritetsskyddsmyndigheten kan även utfärda reprimander om en pågående behandling av personuppgifter bryter mot bestämmelserna och kan dessutom förelägga ett företag eller annan organisation att de måste upphöra med en viss behandling.

Integritetsskyddsmyndighetens beslut kan överklagas.

Ja. Informationen måste leva upp till de krav som ställs i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.